Vi använder Cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt.

"Från idé till verklighet"
Förstasidan på programbladet inför landskampen

Landskamp Limhamns Sporthall 24 januari 1990

SWE - DDR

(Jörgen Olsson berättar om mötet mot världsmästaren)


Onsdagen den 24 januari 1990 är ett historiskt datum för Limhamns Brottarklubb, klubben arrangerar landskamp mellan Sverige och forna landet Östtyskland på Limhamns sporthall. Jag minns denna kväll som igår fastän det nu ganska exakt är 25 år sedan. Jag var nyss fyllda 21 år och jag skulle möta den ett år äldre Maik Bullman. Just där var det väl inte så stor skillnad mellan oss två förutom att Bullman tre månader tidigare blivit världsmästare i Schweiziska Martigny. Han blev inte bara världsmästare utan även utsedd till mästerskapets bästa brottare eftersom han vann samtliga sina matcher i en överlägsen stil. Det var verkligen en tuff uppgift för en ung grabb från Höja/Rosengård som bara en månad tidigare hade slagit igenom med dunder och brak i världseliten med bla ett silver i World Cup, silver i cup Haparanda och helgen innan landskampen besegrat min störste konkurrent, Mikael Ljungberg i den klassiska turneringen Vättercupen i Huskvarna.


Nu var jag upphaussad till tänderna då jag och Bullman var själva huvudnumret i denna magiska landskamp på Limhamn. På något sätt så kände jag mig aldrig nervös utan istället oerhört "taggad" att få tillhöra denna skara av duktiga, och välmeriterade brottare som tävlade denna kväll. Göran Karlsson, klubbens frispråkige ordförande var en av många som stod bakom denna historiska landskamp.


Några dagar innan själva landskampen så hade vi i svenska landslaget ett träningsläger med Östtyska brottarlaget i Limhamns brottarlokal. Det blev ett läger under 4-5 dagar som framförallt leddes av brottarlegenden Lars-Erik Skiöld. Det var tryggt att ha Lasse som coach denna kväll även om jag vid den tidpunkten inte kände honom så väl så hade jag stort förtroende för honom. Jag visste hans brottarbakgrund och historik vilket gav mig en inre styrka i mötet mot världsbrottaren Bullman.


Landskampen blev verkligen en succé. Över 1200 åskådare skrek mitt namn när vi defilerade in i sporthallen denna afton. Läktare hade byggts upp på en av kortsidorna och stolar hade placerats runt om mattan, läktaren var fullsmockad och dem som inte fick plats placerades på golvet. När matchen innan min avslutades så blev det ett stort sorl i hela lokalen. Jag gick och värmde upp i korridoren precis utanför och jag väntade med att göra min entré precis efter speakern (Göran Karlsson) ropade mitt namn. precis innan säger Göran " och nu grabbar ska ni få se en världsmästare". Först då tänkte jag, "fan, jag ska möta en nybliven världsmästare", vilket jag inte tänkt så mycket på tidigare. Men jag samlade mig och alla ungdomarna skrek i hallen när jag tågade in vilket gav mig en riktig injektion av energi. Jag kan fortfarande känna handskakningen med Bullman även om det nu är 25 år sedan.


Matchen blev faktiskt helt ok för en rookie som jag var vid de tillfället, poängseger till Bullman med 7-3. Mina tre poäng tog jag den sista halva minuten som återstod av matchen då jag var ytterst nära att kasta honom på rygg. Jag hade min favoritkoppling och jag hann tänka precis i det ögonblicket "det får bära eller brista", precis då drar jag iväg mitt enarmskryss. Jag kan fortfarande känna skräcken i hans kropp när jag drar runt honom. Jag känner även hans panik då han ligger och vrider sig helt hysteriskt för att komma ifrån kopplingen. Han gick ifrån greppet och precis i det ögonblicket så var matchen slut, 7-3 till världsmästaren. Jag var glad och nöjd efter matchen och jag kände att jag verkligen hade gjort bra ifrån mig trots förlusten. Denna match hade en stor inspirerande betydelse för min fortsatta karriär.


Lagmässigt vann Sverige landskampen med samma siffror som min match fast då med vinst, 7-3 till Sverige. I svenska laget ingick: Tomas Nilsson, Sandor Csergö, Pierre Dikanda, Ronny Persson (fick WO), Lars Lagerborg, Torbjörn Kornbaak, Magnus Fredriksson, Per-Olle Lindahl och den store Tomas Johansson.  

Värt att nämna var att just Per-Olle Lindahl även han var en Limhamns brottare men som något år tidigare flyttat till Stockholm pga studier. Per-Olle vann sin match mot Thorsten Feiertag med 1-0.


Det blev succé och en minnesvärd landskamp som presenterades på Limhamn denna onsdagskväll. Detta var ett av de sista framträdanden som landet DDR gjorde innan Tyskland åter blev förenat, och lilla Limhamn fick vara en del i detta historiska ögonblick....






 


 
Facebook/Instagram
Övrigt
Sponsorer